Uttagen

23 augusti är det dags. VM-debut. Jag ska springa medeldistans utanför Tanum i Bohuslän. Det är en dag jag ser fram emot rätt mycket just nu... Tänkte börja där jag slutade sist. EM. Uppladdningen hade gått bra. Jag fick visserligen lite ont i underbenet precis före avresan (ruskigt orolig för någon form av fraktur), men tack vare snabb hjälp och en MRT kunde allvarliga åkommor snabbt uteslutas och fokus riktas på tävlandet. Tog mig vidare från medel-kvalet som tvåa efter ett stabilt lopp där det kändes som jag hade klart mer att ta av fartmässigt. Finalen gick sedan riktigt dåligt. Lite överladdad. Visste att jag var i bättre form än någonsin och ville verkligen få ut allt ur kroppen. Full fart hela vägen mot topplacering. Men det kändes inte riktigt kul att få göra det, inte pirrande och inspirerande, utan istället någon form av press och nervositet. Stressade, bommade och ville mest komma i mål. Blev 25a. Någonstans på vägen tappade jag bort glädjen och inspirationen jag brukar känna på startlinjen. Det blev för allvarligt. För mycket fokus på resultat och annat dumt. För lite fokus på att bara gå ut, göra som vanligt, njuta av utmaningen och plocka kontrollerna. Försöker ändå se det som en nyttig lärdom såhär i efterhand. Var rätt nere efter hemkomsten från Tjeckien. Självförtroendet minst sagt på botten. Tyckte jag gjort allting bra i förberedelserna, men lyckades alls få till det. Det där mentala alltså. Har kanske underskattat det. När allting går bra fungerar det ju bara. Men när det inte går bra, eller när det blir nya ovana situationer (som EM-finalen), det är då det behövs. Jobbade mycket med huvudet under veckan. Läste lite här och var. Och grubblade en del. Försökte få till en mer positiv känsla in mot VM-testerna som jag visste skulle bli minst lika påfrestande för huvudet... I fredags var det medeltest. På nytt oerhört nervös. Jag hade ju sumpat chansen på EM, nu var det dags att visa vad jag kan. Hanterade det bättre den här gången. Kom på mig själv med lite felfokuserade tankar och hittade rätt. Loppet blev dock lite sådär. På nytt nervös inledning, men mittpartiet var bra och avslutningen okej. Farten god, men tog ett antal dumma beslut och tappade en del tid. Gustav och Peter imponerade stort, och var 1.30 för mig som trea. Tiderna kändes ändå möjliga på något sätt... GPS. Resultat. Efter ett mycket trevligt bröllop i Håle på lördagen var det långdistans i söndags. Återigen nervöst, men lyckades hantera det ännu bättre den här gången. Fokus på mitt. Kände inspiration och gjorde ett mycket bra lopp inledningsvis. Fick sedan ett idiotiskt infall i början på långsträckan och sprang ett jättelångt runtvägval. En kontrollbom på 19e och tappade lite fart mot slutet. Men var ändå rätt nöjd när jag gick i mål. Hade en positiv känsla hela vägen. Bra fart. Roligt att springa orientering. GPS. Resultat. Testloppen räckte till en plats på VM. Någonting jag är otroligt nöjd och stolt över. Tror sällan det varit tuffare konkurrens om platserna på svenska herrsidan. Reserv på medeln är min gode klubbkompis (och blivande sambo) Oskar som ju var fyra på EM. Olle Boström som var sekunder ifrån guld på VM ifjol är inte med. Stenhårt. woc.logga Jag har påbörjat resan. Project WOC 2016. 70 dagar från igår (tisdag) till medeldistansen på VM. 10 veckor att göra lite till på. Har sällan varit så sugen på att göra jobbet. Jag kommer göra allt för att vara så redo som möjligt för den 23e augusti. Och till skillnad från EM så tänkte jag stå på startlinjen med en glädje och inspiration i huvudet! Men först är det Jukola. Vi i Linné ska försöka stämpla alla kontroller rätt den här gången. Då tror jag det kan räcka långt. Kul kul!

3 Comments

  1. Det gäller även att ta ALLA kontroller, inte bara stämpla rätt ..
    Lycka till Linné på Jukola, supporter klubben har lidit klart (-:

  2. Det är jätteroligt att du är uttagen till VM. Hoppas dessförinnan på fina insatser från Linné i Jukola. Lycka till där !

    Supporterklubben i Stenstorp

Leave a Comment.